I ONSDAGS, 9/7, körde jag min första riktiga bergsetapp. Jag cyklade från Port de Pollenca vid tiotiden på förmiddagen och satte kurs mot Lluc uppe på dryga kilometerns höjd. Cykeln jag grenslade var tyvärr ingen spansk Orbea med campagrejjer utan en Giant, slopad värre och ful som stryk samt med Shimano 105-komponenter. Ska man på dylika äventyr anser jag att man bör vara riktigt vän med cykeln - det blev jag tyvärr aldrig. Satte iväg på slätan först med endast en flaska vatten och tänkte att jag skulle fylla på med några flaskor på vägen. Det fanns nada. När väl stigningen började efter tjugo minuter var halva flaskan slut. Sedan bar det av uppför, uppför, uppför. 35 grader varmt i svag medvind. Jag orkade cykla upp på ca 1100 meters höjd vilket tog mig ca 45 minuter, sedan tog det tvärstopp pga vattenbristen. Vände tillbaka nerför i en jävla fart mot Pollenca stad där jag kunde köpa några flaskor för att sedan ta mig vidare mot Inca, Llubi, Muri, Sa Pobla, Alcudia och hem igen, cykling som mestadels försiggicks på slätan. Total cykeltid tre timmar i en förkrossande hetta. (Jag nådde således tyvärr aldrig Soller.)
MÅSTE SÄGA att klubbmedlemmarna saknades värre, speciellt där i backen. Dels delar man ju själva upplevelsen, samt naturligtvis även vatten. På rundan funderade jag därför på allvar över ett kommande upplägg om cykling i Italien nästa vår eller sensommar (i högsommarvärme blir det för råsvettigt). Så, låt oss grunna på den trippen framöver.
/Capitano
(väl hemma)
1 kommentar:
Nåja, så ful är väl inte din hyrda(?) Giant? Kanske lite liten?
När vi var där på precis samma ställe (tror jag) för två år sedan, hyrde vi varsin riktigt ful låtsasmountainbike och körde upp med. Kom först till en topp med en massa turister och utkiksplats intill ett stup.
Andra toppen var någon slags övergiven militärbyggnad. Där gav vi oss. Mest pga att sambon inte var så van sportcyklist då, och nästan började gråta vid tanken på att cykla ned (upp var inga problem, hon e starkare än jag ibland).
Men vi kom ned, via vägen, inte stupet...
Skicka en kommentar