
Så - efter lååång väntan och mycket tjat (cykelcity nomineras härmed till CKRM:s pris för tröttaste undanflykterna och sämsta service!) fick jag mina hjul. Surly-nav, höga Mavic-fälgar, 42/16...
Ett par kvällar har jag ägnat åt att få fransk standard (=kan-själv-standard) att passa med de mått och dimensioner resten av världen använder (Jag är normali ingen förespråkare för varken globaliseringens likriktning, militärens uniformer eller planhushålningens förutsägbarhet. Men när man sågar av den elfte bulten två millimeter undrar man om inte standard är en bra idé?).
Och resultatet är rätt ljuvligt. Provisoriska pedaler, ett styre som jag inte riktigt bestämt hur jag ska kapa, men ändå.
En jungfrufärd gav mersmak. Och eftertanke. Hjälm och handskar är inte så dumt om man är nybörjare på fixed. Jävlar vad hjärnan inte fattar att bromsa är en komlicerad process...
Happy
Stambecco